tisdag 15 februari 2011

Livet är grymt

Det är nu som det är meningen att jag ska berätta vad jag håller på med här borta, kom på att jag inte berättat något alls om vad som händer nu på söndag.

Jag ska alltså till en farm(har köpt en häftig hatt som jag passar i, jag som aldrig passat i hatt förr) och leka litegrann. Fast med leka menar jag jobba. Och med litegrann menar jag mycket. 35 timmar i veckan(fem timmar per dag) var vad denna farm hade, de betalade dock för extrajobb så man kan nästan hoppas på det. Kvinnan i huset är vegetarian och kock så det blir nog lite kul blandningar, de andra i hushållet är dessutom köttätare.

De har både djur(hundar, en katt, kor, kycklingar, får, grisar och getter) och planterar grönsaker. Jag kommer alltså att få en helt ny upplevelse. Däremot så vill jag redan åka till en annan farm också, men nu var det så att denna farm svarade först. Den andra farmen har hästar och de behöver någon som tar hand om dem eftersom att mannen i huset har brutit benet. Attans.. Men, det positiva är att den andra farmen bara ligger 15 minuter ifrån dit jag ska nu så det blir inte alltför svårt om jag nu byter.

Bussen går på söndag(den 20onde februari), så jag kommer att ha bara lite internet access efter det. Jag tror att telefonen funkar där ute, men kan väl inte vara hundra. Ni får inte glömma bort att på något sätt gratta mig på min födelsedag(23dje) ändå, så att jag kan känna mig lite älskad. Man blir bara 20 en gång.

Lite grisar och plantor som min blivande host skickade till mig, kanske så att jag skulle bli lite mer taggad på det. Ok, grisarna såg inte alltför feta ut i alla fall.

"Livet är grymt", sa bonden.
"Grymt grymt", sa grisen.

2 kommentarer:

  1. Hej! Spännande med farm...hoppas det inte blir alltför slitigt. Bättre hundar å grisar än hästar. Kommer du hem t sommaren? Malla

    SvaraRadera
  2. Hej Elin!

    Så spännande ändå, grisarna är nog snälla! Har inte hunnit kommentera ditt inlägg om magen, tack för de fina orden.
    Lycka till med farmarlivet!

    Många kramar från Anna

    SvaraRadera